Kimmen

When you walk through a storm
Hold your head up high
And dont be afraid of the dark
At the end of the storm
Is a golden sky
And the sweet silver song of a lark

Walk on through the wind

Walk on through the rain

Tho your dreams be tossed and blown

Walk on, walk on

With hope in your heart

And you'll never walk alone

You'll never walk alone

Walk on through the wind
Walk on through the rain
Tho your dreams be tossed and blown
Walk on, walk on
With hope in your heart
And you'll never walk alone
You'll never walk alone

Barnsaga

Det var en gång en liten pojke som hette Fredrik och bodde i Täby.















Här är Fredriks pappa. Fredriks pappa kan vara lite virrig ibland. Vilken tur att han kom ihåg att Fredrik skulle på kalas hos Storkusinerna i dag!



Fredrik har roligt på festen, han leker med kusinerna och de andra barnen. Nu är det dags för tårta!
Efter tårtan kommer faster in med en stor skål med godis.


- Ni delar väl lika på godiset nu, säger hon.
Men det tycker inte Fredrik är någon bra idé. Dela lika på godiset! Då blir ju allt som i Sovjetunionen. Det har Fredrik lärt sig på en MUF-kurs.
- Jag vet, säger Fredrik. Om jag får mest godis så kommer min hemliga kompis Mållgan gå runt och lägga lite av mitt godis i alla andra barnens fickor. Det blir bra för alla och vi behöver inte ha det som i Sovjet.





Fredrik myser. Ibland är det bra att ha en hemlig kompis med en osynlig hand!








Snipp, snapp snut så var denna saga slut!
Nästa gång ska vi lyssna på sagan om Johan Leijonhjärta och hans bror Skorpan.

Den här bilden har uppkommit som ett resultat av stämningen på mitt partikansli

Skål, comandante!

Då hade vi ett respekterad namn
Då var jag stolt över mitt fosterland
Man kände till oss vida omkring;
Snart vet man ingenting
När Sverige talade så lyssna man
För alla visste att det vi sa var sant
Att säja ifrån var en filosofi
På mäster Olofs tid

"Man bör kalla saker och ting vid deras rätta namn. Det som nu pågår i Vietnam är en form av tortyr. Det kan inte finnas militära motiv för bombningarna. Militära sagesmän i Saigon har förnekat att det skulle pågå en nordvietnamesisk uppladdning. Det kan inte rimligen bero på vietnamesernas halsstarrighet vid förhandlingsbordet. Motståndet mot oktoberöverenskommelsen i Paris kommer - som New York Times påpekar - framför allt från president Thieu i Saigon.
Det man gör är att plåga människor, plåga en nation för att förödmjuka den, tvinga den till underkastelse inför maktspråk.
Därför är bombningarna ett illdåd.
Därav finns det många i modern historia. De förbinds ofta med namn. Guernica, Oradour. Babij Jar, Katyn. Lidice. Sharpeville och Treblinka.
Våldet har triumferat. Men eftervärldens dom har fallit hård över dem som burit ansvaret.
Nu finns ytterligare ett namn att foga till raden. Hanoi - julen 1972."

Då var vi tredje världens store vän
En ständig förkämpe för friheten
Vi sände pengar vida omkring;
Snart ger vi ingenting
Det vackra ordet solidaritet
Fick då en innebörd som var konkret
Att hjälpa till var en filosofi
På mäster Olofs tid

"Detta är första gången en svensk regeringschef besöker Latinamerika. Jag har mött en kontinent där kraven på en förändring ljuder starka. Vad dessa länder begär är något ganska självklart: att själva få forma sin framtid, att skapa välstånd för sina folk på grundval av egen förmåga och egna naturresurser. I denna världsdel finns omätliga rikedomar i form av mänskliga och materiella resurser. Att frigöra dessa slumrande resurser är en väldig uppgift.
En grundläggande förutsättning är att de används för de egna folkens välfärd. Det program för en ny ekonomisk världsordning, som FN:s generalförsamling antagit, är ett viktigt steg på väg mot ett världsomfattande samarbete mellan stater på rättvisa villkor. I Latinamerika tillhör Kuba de länder som länge gått i bräschen för sådana krav, och för en strävan till ekonomisk frigörelse, "la segunda independencia".
Kära vänner, jag kan försäkra er att en växande svensk opinion med intresse och sympati följer denna strävan till interamerikansk solidaritet och oberoende. Det är en utveckling som borde välkomnas i alla länder, inte motarbetas. Ty så länge orättvisor, utsugning och misär råder kan ingen verklig fred och avspänning i världen uppnås.
Får jag sluta med att tacka för att ha fått detta tillfälle att tala till Er, tillsammans med Fidel Castro, på denna historiska plats.
Leve vänskapen mellan Sverige och Kuba! Leve solidariteten mellan folken! Viva Cuba independiente!"


Så låt mej säja till dej, lilla vän:
En kula drev oss in i tystnaden
Med det var aldrig filosofin
På mäster Olofs tid