Min bilder
Uppsala, Uppland, Sweden

torsdag, december 31, 2009

Ett annat decennium är möjligt



När minuterna tickar ner mot tolvslaget detta årtiondets sista dag så är det naturligt att blicka tillbaks. Jag ämnar inte ge er någon längre krönika över de år som gått. Ali Esbati har redan gett oss en klarsynt sammanfattning av 00-talet. Det började och slutade med torn, torn som föll i New York och torn som förbjöds i Schweiz. 2000-talet kommer i framtiden att minnas som ett årtionde av imperialistiska krig i periferin och ökad repression i centrum, alltsammans möjliggjort av en rasistisk ideologi med bajonetten riktad mot världens muslimer. Ur socialdemokratins ruttnande lik krälade nyfascismens likmaskar. Årtiondet kröns av det föga oväntade misslyckandet i Köpenhamn. Redan innan det nya decenniet hunnit ta sin början så förstår vi att det kommer att präglas av kriser: klimatkris, energikris, ekonomikris. Erik Berg tecknar bilden av ett 2010-tal med enorma möjligheter och fasansfulla risker.

Men allt är inte nattsvart. Det har funnits ett annat 00-tal. Ett 00-tal som präglades av motståndets globalisering, av de sociala forumen, av toppmötesprotesterna, av krigsmotståndet och inte minst av ett Latinamerika vars folk visade att en annan värld är möjlig.

Eftersom jag är historiskt sinnad så vandrar mina tankar tillbaks till det förra 10-talet. Det var också ett årtionde av skarpa motsättningar. Precis som det tjugoförsta århundradet så inleddes det egentliga nittonhundratalet med ett terrordåd, som även det blev en tändande gnista för ett imperialistiskt krig. Man kan naturligtvis sammanfatta 1910-talet som det stora krigets årtionde. Men den industriella masslakten i Verdun och Gallipoli är inte den enda sanna bilden av 10-talet.

Påsken 1916 utropade Pádraig Pearse den irländska republiken i Dublin och 1919 inledde IRA befrielsekriget mot den brittiska imperialismen. 1917 störtades tsarväldet i Ryssland och världens första arbetar- och bondestat såg dagens ljus. 1918 tvingade det tyska folket bort Kaisern. I Sverige erövrade arbetarklassen 1919 den allmänna rösträtten.

1910-talet var ett årtionde av knivskarpa konfliktlinjer. Socialism eller barbari. Allt tyder på att vi återigen är på väg in i en period av ökande politiska motsättningar. Det är nog bra. Måtte den förkvävande kvalmighet som präglat världen de senaste tjugo åren blåsas undan av en ny storm. Må allt som varit undertryckt dåna fram ur rättens krater. Min nyårshälsning blir en höjd näve. Kärlek och solidaritet åt alla arbetarkämpar och socialister. Det här årtiondet kommer att tillhöra oss. Mitt enda nyårslöfte är detta, att fortsätta kampen till seger!

3 kommentarer:

Björn Nilsson sa...

Ur socialdemokratins ruttnande lik krälade nyfascismens likmaskar. Bra formulering.

Själv tyckte jag att det hela började likna förspelet till Första världskriget redan när Iraks överfall på Kuwait möttes med en stor internationell koalition i början på 90-talet. Jag jämförde med den stora internationella expeditionen mot Kina år 1900. Det tog 14 år den gången, och sedan var koalitionsmedlemmarna i full färd med att utplåna varandra på Europas slagfält. Vi lever faktiskt i en tid som påminner om uppmarschen till Första världskriget, och det är ju ganska otäckt.

Johan Persson sa...

Ja, jag håller helt klart med dig

mohammed ali sa...

Ut av Stalinismen kyper fascistiske rasister forkledd som Kommunister .

Denne gruppe som har spesialisert seg på parasittær virksomhet sprer sine syke paranoide meninger overalt