Kristna våldspsykon

I morse mördades en abortläkare, George Tiller från Wichita i Kansas. Han sköts ner i entrén till Reformation Lutheran Church där han tjänstgjorde som kyrkvaktmästare. Tiller hade under flera år utsatts för trackaserier från den kristna högern. Hans klinik har bombats och han blev i början av 90-talet sårad när han sköts av en kristen abortmotståndare.

Ebba Busch från KD Uppsala påpekade vid Uppsala Prides EU-debatt att hon har "oerhört svårt att se abort som en mänsklig rättighet".

Dessa till synes orelaterade händelser hör ihop. När får Sveriges kristna höger sin första mördare?

Tidigare i veckan misshandlade och mordhotade en aktiv kristdemokrat i Uppsala medlemmar i Feministiskt Initiativ. Hittils har inte KD förmått ta avstånd från det inträffade. I stället väljer KD Uppsalas ordförande Jonas Segersam att skämta till det hela på sin "patriarkala blogg" (för övrigt uppskattas självdistansen, är man ett jävla äckel får detta gärna framgå i själva bloggtiteln):

Idag gör TV 4 en historia av att en "KD-politiker" är polisanmäld för att ha misshandlat företrädare för feministiskt initiativ. Mäns våld mot kvinnor - ni vet...

Nej, skämt åsido, det är naturligvis en tragisk historia på alla sätt. Inte minst genom att FI får ge en ensidig bild i media.

Jo, det är ju verkligen det allvarliga. Att FI får ge en ensidig bild. Det vore ju jävlig intressant att se Segersam, Busch eller alkis-Gustaf få lite mediautrymme för att förklara varför det är okej att misshandla feminister.

Segersam menar att KD-medlemmen som gick bärsärk under FI:s torgmöte helt klart är psykiskt sjuk. Jag tycker att det är lite väl elakt. Bara för att man är med i Kristdemokraterna så måste man ju inte nödvändigtvis vara sjuk i huvudet. Men det hjälper antagligen.

KD i Uppsala visar upp sin rätta sida

TV4 Nyheterna meddelar att en kristdemokrat i Uppsala misshandlat och dödshotat medlemmar i Feministiskt Initiativ. Mannens nedsättande kommentarer om Gudrun Schyman visar på ett tydligt sätt det grundläggande hat mot kvinnor och hbt-personer som ligger till grunden för den kristdemokratiska ideologin.

Det var väl inte mer än väntat att den ärkereaktionära KD-avdelningen i Uppsala, som rekryterar många medlemmar från den fascistoida sekten Livets Ord, tillslut skulle få sin förste våldsverkare. Dags för Hägglund att ta avstånd kanske?

Att kriminalisera minnen

Noterar att regeringen i "Mellanösterns enda demokrati" ställt sig bakom ett lagförslag från Yisrael Beiteinu-fascisterna: "som skulle kunna innebära tre års fängelse för den som offentligt sörjer och minns det palestinierna kallar katastrofen, Nakban, 1948, då Israel vann kriget över arabstaterna och över 700 000 palestinier tvingades fly, vilket skapade den palestinska flyktingkrisen".

Om partiet kunde peka på det förflutna och säga att den eller den händelsen aldrig hade hänt - det var onekligen fruktansvärdare än enbart tortyr och död.

- George Orwell, 1984

Minister Liebermans högerextremister vill också att alla medborgare i Israel som inte svär trohet "till staten Israel som judisk, sionistisk och demokratisk stat, till dess symboler och värderingar" skall berövas sina identitetshandlingar.

Lagförslagen är djupt symboliska. Så berövas människor sin historia och sina identiteter. Så kriminaliseras själva minnet. De palestinier som mördades och fördrevs samma år som Orwell skrev sin roman blir, för att citera samme författare, "opersoner". De har i själva verket aldrig existerat.

I dessa tider är det en revolutionär handling att minnas.

Psychic medium diskriminerat på arbetsmarknaden

Ann-Marie Hedin fick inte sin praktikplats på Fonus i Uppsala. Orsaken sägs vara att hon är ett "internationellt certifierat medium". Hon sägs bland annat ha varit "inkopplad i sökandet efter den mördade Engla Höglund". Inkopplad betyder i detta fall att hon ljög för och vilseledde polisen. Nu var Engla redan död när Ann-Marie Hedins trams tog upp två polisers arbetstid i onödan. I USA har det dock förekommit fall där "mediums" råd lett till felriktade sökinsatser efter levande barn.

Jag kan förstå att Fonus inte vill ha Hedin hos sig. Hon är antingen en slipad och cynisk lögnare eller en mycket mycket förvirrad människa. Jag tror emellertid inte att hennes "mediala krafter" spelat in i beslutet. Hon har inga.

För övrigt kan man ju fråga sig varför ett äkta medium vill praktisera hos en begravningsentreprenör. Skulle inte det bli...lite jobbigt.

Och den viktigaste frågan av dem alla: Kände hon på sig att hon inte skulle få platsen?

Forskningen vinner över religionsvidskepelsen. Igen.

Dagens Nyheter publicerar intervjuer med Frida som gjorde en abort för två år sedan och med Anneli Kero som är lektor vid institutionen för klinisk vetenskap/obstetrik och gynekologi vid Umeå universitet.

Både Fridas personliga erfarenhet och den samlade forskning som Kero beskriver visar på att de flesta kvinnor inte upplever övervägande negativa känslor i samband med eller efter en abort. Det är bara en av sextio kvinnor som ångrar aborten ett år senare.

Det finns en allmänt spridd bild av aborter som något om inte katastrofalt så åtminstone ledsamt vilket framförallt "drabbar" vissa grupper av kvinnor, de fattiga, de socialt utslagna, de mycket unga etcetera. I verkligheten kommer dock varannan kvinna någon gång att göra abort.

Detta är nu egentligen inga nyheter. 2005 publicerade till exempel Anneli Kero en mycket läsvärd artikel i Läkartidningen på samma ämne. Men det förtjänar att skrivas om gång på gång. Kero sammanfattar det bra i sin artikel:

Så länge abort främst uppmärksammas som en nödlösning bland vissa riskgrupper och inte som ett fenomen som avspeglar reproduktiva förväntningar, upprätthålls bilden av abort som något tabubelagt.

Osynliggörandet av kvinnors komplexa överväganden och upplevelser i samband med abort bidrar till att myter om abort lever vidare.

När abort ses som något extremt och ganska farlig som enbart förekommer hos vissa grupper så spelar det de kristna högerextremisterna inom Ja till livet, MRO och delar av kristdemokratern i händerna. Var fjärde svensk kommer någon gång att utnyttja aborträtten, den måste försvaras. Men rätten till abort handlar inte enbart om juridiska formuleringar. Om aborträtten skall vara något värd så måste vi bekämpa allt konservativt skuldbeläggande av de kvinnor som väljer att använda sig av den.

Att det fortfarande i dag kan vara svårt att tala om att man kände lättnad efter sin abort visar att rätten till abort inte är en gång för alla erövrad. Naturligtvis måste kvinnor också kunna få uttrycka känslor av sorg eller ånger utan att för den sakens skull riskera att bli utnyttjade som slagträn av Jesusfascisterna.

För övrigt anser jag: Att Malin Siwe uppenbarligen är helt dum i huvudet. Och att Vänsterpartiet har absolut snyggast kandidater i Europaparlamentsvalet (inte för att det spelar någon roll).